2011-02-21

 

Nästa grundkurs i barfotaverkning blir den 31-1 mars/april OBS nytt datum

Det finns några platser kvar på kursen den 25-26 februari.

2012-01-25

 

Metoder för reduktion av halten lättlösliga kolhydrater i vallfoder och jämförelse av

analysmetoder.

 

Emma Pettersson

Institutionen för husdjurens utfodring och vård Examensarbete 358

Sveriges lantbruksuniversitet 30 hp A2E-nivå

 

Länk. http://stud.epsilon.slu.se/3584/1/E%3A%5Cexamensarbeten11%5Cpettersson_e_111115.pdf

2012-01-25

 

Hjälp mej förverkliga min intention år 2012 – Hovar utan spik!

 

En frisk, sund hov är en hov med förutsättningar för att fungera optimalt för hästen. Hovkapseln skyddar hovens inre anatomi och fungerar som barriär mot yttre åverkan. Den erbjuder grepp och halkskydd. Den tar emot och dämpar kraften i hästens steg. Allt detta klarar hoven av själv bara i och med att den existerar, längst där nere, på hästens ben. OM vi människor tillåter och hjälper den vara frisk, fri från deformationer och angrepp.

Det är så vi hästägare vill ha det för våra hästar! Men varför är vi inte där, och hur når vi dit? Jag hävdar att det första vi behöver göra är att sluta spika i hästarnas fötter!? Därför låter jag detta bli min intention för år 2012.

Jag ska under 2012 ge minst 1000 hästägare möjligheten att erbjuda sina hästar ett bättre och mer ergonomiskt liv än att gå omkring med spikar i fötterna!

 

Läs mer: http://gladahovar.se/hovar-utan-spik/

2011-12-20

 

14 nya projekt får sammanlagt drygt 7,5 miljoner kronor i forskningsanslag av Stiftelsen Hästforskning (SHF) inför 2012.

 

Här är hela listan på projekt:

 

http://www.nshorse.se/polopoly_fs/1.55730.1324069150!/beslutslista_shf_111216.pdf

2011-11-07

 

Läsarundersökning

 

Hästfocus har under sommaren gjort en läsarundersökning där 257 tillfrågade läsare, fick svara på bland annat denna fråga. Hur sköter du din hästs hovar ? Fördelningen blev en överraskande andra plats med 13% av de tillfrågade som valt SANHCP som metod. Våran metod kommer efter traditionell hovslagare.

 

Trad. skon./verkn. 80%

Friska hovar, SANHCP 13%

Natural Balance 4%

Strasser Hoofcare Prof. 2%

Natural Hoof Care 0,5%

MO Standard HoofCare 0,5%

2012-02-15 

Upprop för ett erkännande av barfotaverkaren som yrkesgrupp! Har fått in 1464 namn.

 

2011-11-07

 

Inverkan av konserveringsmedel för spannmål på ensilering av hösilage

 

Amelie Gottfridsson 2011.

Avancerad nivå, A2E. Uppsala: SLU

Institutionen för husdjurens utfodring och vård

 

 

Läs mer på.

 

http://stud.epsilon.slu.se/3028/1/gottfridsson_a_110707.pdf

2011-10-18

 

Shings vidare till Business Lab

 

Målet är att ha första produkten ute på den svenska marknaden, redan i vinter.
Den idé som Marina Nylund burit med sig under så många år är nu på väg att bli verklig.
- Tack vare Movexum har jag vunnit både tid och kraft i projektet, säger hon.

Marina Nylund bor i byn Belse, vid Kilafors i Hälsingland. Åt ena hållet ser hon de karaktäristiska blå bergen, åt andra hållet ligger sjön. Här trivs Marina, härifrån utgår hennes idéer om en ny sorts hovsko, anpassad för hennes älskade hästar och de krav vi i dag ställer på dem.

- Vår tradition är att slå med klinga och hammare när vi ska sko hästen. Vi måste se till att hovväggen har en plan undersida för att passa en vanlig hästsko. Dessutom spar vi överflödig hovvägg, vilken normalt skulle fått en fin rundning av slitaget mot underlaget när hästen rör sig. Det överflödiga materialet behövs för att vi ska kunna spika fast hästskon, säger Marina Nylund.

- På senare år har man börjat inse att behandlingen inte enbart är positiv för hästarna. När hästen måste gå med fastspikade beslag dygnet om så förändras och deformeras hovarna över tid, fortsätter hon.
Många hästar visar också sin ovilja när det är dags att sko om. Det kan vara svårt att få en ovan häst att ens lyfta på benet, men med tiden lär de sig i de flesta fall att acceptera behandlingen.
- Det har ju inte funnits något annat alternativ, därför har ingen heller ifrågasatt behandlingen. Att sko hästen på ett traditionellt sätt är bara självklart, säger Marina Nylund.

I arbetet som massage- och fysioterapeut för hästar har Marina däremot stött på problem, direkt relaterade till den traditionella hästskon.

- Att ha en hästsko fastspikad i hoven kan jämföras med att vi människor skulle stå och gå i ergonomiskt oriktiga skor, till exempel högklackat, dygnet runt. Hästarna till och med står och vilar – i högklackat. För att kompensera det obekväma hittar de nya onaturliga ställningar som i sin tur ger problem i rörelseapparaten, precis som på oss människor, säger Marina Nylund.

- En annan aspekt av problemställningen är de höga prestationskraven på hästarna, speciellt då på tävlingshästarna. Den traditionella hästskon ger inte hästarna speciellt rättvisa förutsättningar att tävla på topp. Om man drar paralleller till humansidan kan man ju fråga sig vilken löpare som skulle acceptera att topp-prestera med järnbitar på fötterna, fortsätter hon.

Tack vare utländsk forskning kring hästens hovar, bland annat hos vildhästar som lever naturligt i vilt tillstånd, har ny kunskap börjat hitta till de aktiva i den svenska hästbranschen. Men frågan är fortfarande till viss del kontroversiell, åtminstone för de som ser den traditionella hästskon som ett historiskt icke-ifrågasatt faktum.
- Men många har också längtat efter en alternativ lösning. Vi som jobbar med hästar och prestation, inom rid- och travsport, ser ju att det idag finns problem med hästarnas rygg och bog som kan härledas till den onaturliga ställning som en traditionellt skodd häst ofta står i, säger Marina Nylund.

- För mig är det istället självklart att en häst kan leva utan beslag fastspikade i foten dygnet runt.
Marina har funderat länge på sin idé. Hon har tagit del av kurser, föreläsningar och forskning kring hoven och dess funktion. Och idag har hon, tillsammans med en konstruktör, skissat fram en tre-dimensionell bild på den första hovskon med ergonomisk funktion. En hovsko där hästens hov lämnas i sin naturliga form.

- Jag lyssnade till en föreläsning med Movexum i våras och sedan ansökte jag direkt. Efter två djupintervjuer var jag inne i processen och hade fått en coach. Vårt arbete startade i juni och vi är nu vidare i nästa fas Business-lab, berättar Marina Nylund.

- Jag hade nog kommit igång med mitt företag i alla händelser, men utan stöd från Movexum hade det skett på ett annorlunda sätt. Och det hade definitivt tagit längre tid att ensam leta affärskontakter och sedan utvärdera dem, fortsätter hon.

För nu är Marina Nylund och hennes företag Shings på gång. Redan i vinter ska den första hovskon vara lanserad på den svenska marknaden.

- Äntligen! Jag har burit på den här idén så otroligt länge och nu är den konkret. Nu hoppas jag att branschen är mogen för en beteendeförändring gällande hästskon. Det handlar om det bästa för hästen rent fysiskt, men också om möjligheten att få den att prestera bättre.

 

Källa: http://www.movexum.se/node/320

 

.

2011-09-07

  

Kraftfodrets påverkan på återhämtnings-förmågan hos hästar

efter träning och transportering.

 

Axelsson, Madeleine, 2011. 

Avancerad nivå, A2E. Uppsala: SLU, Institutionen för husdjurens utfodring och vård (HUV)

 http://stud.epsilon.slu.se/3032/1/Axelsson_M_20110708.pdf

 

 2011-08-22

 

I vilken utsträckning kan hästar enbart utfodras med grovfoder?

Emelie Ferm

Institutionen för husdjurens Examensarbete 353

utfodring och vård 15 hp C-nivå

Swedish University of Agricultural Science Uppsala 2011

 

http://stud.epsilon.slu.se/2920/1/ferm_e_110623.pdf 

 2011-08-22

  

Hästägares kunskapsnivå och attityder angående hästutfodring

Andrea Gröndahl

Etologi och djurskyddsprogrammet

Sveriges lantbruksuniversitet Skara 2011 Studentarbete 350

 

http://stud.epsilon.slu.se/2968/1/grondahl_a_110630.pdf 

 2011-08-08

 

LÄNSSTYRELSERNAS BEDÖMNINGAR - SKILJER DE ANGÅENDE MÅTT I HÄSTSTALL?

 

Miljö- och hälsoskyddsprogrammet

Högskolan i Halmstad

Josefine Johansson

Louise Rosén Rhodiner

 

  

http://hh.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:426977 

 

 

2011-07-08

 

Ingen utredning av konkurrensen bland veterinärer

 

http://www.atl.nu/arbetsliv/ingen-utredning-av-konkurrensen-bland-veterinarer

2011-07-06

 

 

En speciell hästbok.

Av Eddy Blom. Den bygger bland annat på mina erfarenheter jag fått under 30 år som jag undersökt och behandlat hästar.

Varför mår hästarna så dåligt?

Vi har många fina hästar som sköts bra. Vi har många duktiga veterinärer, massörer och andra hästterapeuter. Vi har tränare i världsklass inom trav, dressyr och hoppning. Men ändå finns det så många hästar som mår dåligt. Fång är ett symptom som i dag är mycket vanligt, soleksem är en annan och hormonstörning och psykisk obalans drabbar många hästar utan att ägaren alltid förstår det. 

En orsak är sannolikt dålig allmänkunskap om hästen, jämte allt konstlat foder som pelleterat foder och müsliblandningar i för stora mängder. Hö och hösilage av sämre kvalité samt dåligt vatten, kan också påverka hälsan. En annan orsak är försurning och klimatförändringar som påverkar vår jord. Jorden är utarmad på mineraler, och därmed har också fodret vi ger våra hästar fått sämre kvalitet. Många hästar får i dag för mycket mat, vilket gör att de får svårt att bryta ner den. Detta leder inte bara till mag- och tarm-problem utan även till njur- och leversvikt, som i sin tur påverkar psyket och ger hormonstörningar. Det ger också ömma muskler och leder

 

 

Boken finns att köpa på www.förrytaretillhäst.se

2011-07-05

 

Nya krav på elinstallationer i lantbruk och hästverksamhet

Den 1 juni skärper Lantbrukets brandskyddskommitté (LBK) kraven på beställaren av elinstallationer och hur installationerna ska utföras. Elektrikern måste styrka sin kunskap om lantbruksinstallationer och alla anläggningar ska nu ha skydd mot överspänningar. Plastmateriel ska ha brandmotstånd och vara anpassad till miljön.

 

Från den 1 juni träder de nya kraven på elinstallationer från Lantbrukets brandskyddskommitté (LBK) i kraft. Utöver gällande elstandard har LBK i vissa fall högre krav på elinstallationer i lantbrukets ekonomibyggnader och i byggnader för hästverksamhet. LBK:s rekommendationer är försäkringsvillkor och en förutsättning för att uppfylla djurskyddskraven.

– De högre kraven på elinstallationer är på grund av den tuffa miljö som råder där, säger Björn Björkman sekreterare i LBK. Miljön kan vara antigen dammig eller fuktigt, korrosiva gaser finns i djurstallen och installationerna utsätts för skador orsakade av djur och maskiner. Gårdarna är dessutom väldigt utsatta för åskskador.

 

Beställarens ansvar och kontroll

– Elinstallationer på hästgårdar blir ofta fel på grund att beställaren anlitar elektriker utan erfarenhet lantbruksinstallationer, säger Björn Björkman.

LBK ställer nu krav på att beställaren måste förvissa sig om att den anlitade elektrikern har den specialkunskap som krävs för att utföra elinstallationer i lantbrukets produktionsbyggnader.

Enligt starkströmsföreskrifterna ska anläggningens innehavare kontrollera att anläggningen är säker mot person- eller sakskada. För att denna kontroll ska fungera är det viktigt att elinstallatören i samband med installationer informerar ägaren om skyldigheten och erbjuder tjänsten periodisk kontroll.

 

Krav på utbildning

För att kunna visa att man har kunskap om de speciella kraven som ställs har LBK har en utbildning tagits fram. Utbildningsprojektet har initierats av Lilian Axenstedt på ELKAB i Karlstad och som tillsammans med LBK, LF, EIO och EUU tagit fram en endagsutbildning. Genom EUU kommer utbildningsdagar att anordnas runt om i landet. Kursledarna är besiktningsmän med stor vana från lantbruksbesiktningar. Efter genomförd utbildning och godkänt prov får elektrikern ett kort som styrker kompetensen.

 

Använd elcentraler av metall

Metallkapslade kopplingsutrusningar och elcentraler bör i första hand väljas.

Om plastcentraler används ska de vara utförda särskilt brandtåligt plastmaterial. Plastmaterialen ska vara provade och godkända enligt UL 94-5V, UL 746C-17 eller IEC 60695-11-20.

– Plastcentraler som används i bostäder är ofta av för dålig kvalitet, säger Björn Björkman.

Vid utomhusmontering måste plastmaterialet klara vintertemperaturer. Enligt standard testas plastutrustning för temperaturer mellan +25?C och -5?C. Vissa tillverkare har material som är testade för lägre temperaturer.

Materialet ska även vara UV-beständigt vid montage utomhus.

 


Krav på jordfelsbrytare ställer krav på frekvensomriktare

I lantbrukets ekonomibyggnader ställs det krav på att det ska finnas jordfelsbrytare. Om frekvensomriktare installeras ställs det stora krav på installationen och det är viktigt att använda rätt sorts jordfelsbrytare. Om störningsfria frekvensomriktare används förenklas installationen.

 

Åskskydd krävs alltid

Någon analys av behovet av överspänningsskydd behöver inte göras på hästgårdar och lantbruk, detta krävs alltid och det blir allt viktigare med dagens moderna lantbruk med mycket elektronik som är känslig för överspänningar som förekommer vid blixtnedslag.

Det är viktigt att alla ledande ledningar (el, tele, vatten och avloppsrör) dras in i en byggnad på samma ställe och förses med överspänningsskydd och ansluts till huvudjordningsskenan. Det är viktigt att man inte förstör åskskyddet genom att ansluta elstängselanläggningar till ett eluttag som inte har dragits ut där övriga ledningar kommer in.

 

Semko 17-donen ska bort

LBK har skärpt kraven på utbyte av de gamla platta 3-fasuttagen så kallade SEMKO 17-don till nya runda CEE-uttag. De gamla uttagen har orakat många dödsolyckor.

 

Handboken kan beställas från Brandskyddsföreningen 08-588 475 00
eller laddas ner från www.lantbruketsbrandskydd.nu

 

Kontaktperson

Björn Björkman, LBK:s sekreterare

tfn. 08-588 475 17, mobil 070-65 475 17

e-post: bjorn.bjorkman@svbf.se              www.lantbruketsbrandskydd.nu

 

Länk till: Redigeringsversionen av elhandboken

Lilian Axenstedt, ELKAB Tfn. 054-15 70 15, mobil 070-666 67 88
e-post: lilian@elkab.net      www.elkab.net

 

 2011-06-22

 

Webb-TV: Nu är minmimåtten för hagar klara

 

10 x 30 meter för en häst, 15 x 30 för två. Det är de nya minimimåtten för hästhagar, har Jordbruksverket bestämt

 

http://svtplay.se/v/2461217/tvarsnytt/mer_utrymme_for_hastar_i_hage

2011-06-18

 

Hästar kan sköta naturbetesmark

Hästar har på många håll dåligt rykte och anses förstöra betesmark.

 

Källa: Hippsen.se

 

 

http://www.hippson.se/artikelarkivet/foder/hastar-kan-skota-naturbetesmark.htm 

2011-06-17
 
Verktyg för att mäta hästens välfärd
Sofie Norrman, doktorand på avdelningen för etologi och djurskydd på SLU, har påbörjat ett projekt vars syfte är att få fram ett protokoll som mäter hästars välfärd.

2011-06-12

 

Kor kan vara hästars sällskap

Det är okej att hålla hästar med kossor som enda sällskap. Det slår förvaltningsrätten fast i en dom.

 

källa: Hela Hälsingland.

Läs mer:

 

http://helahalsingland.se/soderhamn/holmsveden/1.3488898-hast-trivs-med-kossor 

 

2011-05-25

 

Är långa tår en plåga

 

Om långa tår kan orsaka smärta i glutealregionen och om korrigerande verkning och/eller skoning tar bort smärtan har en amerikansk studie från North Carolina State University College of Veterinary Medicine undersökt.

 

Källa: Hästfocus

 

Läs mer:

 

http://www.hastfocus.se/index.php?option=com_content&view=article&id=729:aer-langa-tar-en-plaga&catid=36:forskning&Itemid=100

 

2011-08-15

 

 

Why it is high time for Team Barefoot!

 

Läs och begrunda, i det här finns det mycket visdom. Det är detta det handlar om HÄSTEN och vi får det att fungera på bästa sätt för den!!!

 

 

http://www.thehorseshoof.com/pdf_articles/BarefootParadigm.pdf 

 

2011-05-10

 

Fång ökar dramatiskt

 

Förra året insjuknade cirka 6 400 hästar i fång – en siffra som ökat med 109 procent under de senaste fem åren.

 

Läs mer på:

 

http://www.hastmagazinet.com/newsItem.aspx?id=44540

 

2011-03-19 Naturhov.dk

 

Har ni sett Arne Havgaard fantastiska filmer på http://www.youtube.com/user/naturhov .

 

  

Anders Hesselgren vill sko hästarna friskare.

 

 

En mycket intressant artikel om hur man skor sin häst friskare med låga trakter och kort tå! 

 

 http://www.hastfolk.se/index.php?option=com_content&task=view&id=363&Itemid=100

De vetenskapliga artiklarna som har legat ute en tid flyttas till fliken Läs tips